Min sjuåring började rida i augusti. Jag som också ridit mycket fast det var länge sen, vi kan säga 100 år sen, tycker förstås att det är väldigt roligt. H tycker det är väldigt roligt om vi får ta in hästen efter lektionen men frågan är om inte jag tycker det är roligare. För alltihopa är så välbekant men jag har glömt av att jag kunde såna saker som att sadla och tränsa av och pyssla med hästen efteråt. Det är som att kroppen gör saker automatiskt och en stund senare kopplar huvudet jag just det så här var det ju! Jag tycker alltihop är väldigt roligt, däremot hade jag glömt hur STORA stora hästar är.  Sugen på att börja rida själv har jag förstås varit till och från men tänkt att jag inte hinner, det är för dyrt, jag kan inte boka upp en kväll i veckan osv. Ska man vara ärlig har det blandats med frågor som; kan jag överhuvudtaget rida längre, kommer jag ens upp på en stor häst.....

Men så fanns det plötsligt en tid ledig på dotterns ridskola i en vuxengrupp kl 19.45 Bra tid. Så jag mailade och fick tiden!!! Så jag skall alltså börja rida igen. Har känt mig helt euforisk ända sedan dess, och undrat varför jag inte gjort detta tidigare. Kvar finns också frågorna om jag ens kan rida längre. Provade ridsövlarna igår, dom gick nätt och jämt på och var mer än svåra att få av. Ska köpa stövelknekt idag.  Jag tror jag kommer vara mer förväntansfull inför min ridlektion än vad H var inför sin första lektion.