Igår läste jag "Visst kan Lotta allting" av Astrid Lindgren för min femåring. Boken är från när jag var liten. Hur fånigt det än kan låta blir jag alltid tårögd när jag läser den, dels är det när familjen riskerar att bli utan  julgran och dels när Lotta fixar alltihop helt själv. Vet inte riktigt vad det är som drar fram dom där tårarna, det kan vara medkänsla med dom ledsna barnen som tror dom ska bli utan julgran men det är att ingen tror på Lotta och hon klarar det som rör mig mest tror jag.

Lotta är lillasystern som alla klappar på huvudet och skrattar lite åt, 35 år gammal, trebarnsmamma och med en doktorshatt kan jag fortfarande identifiera mig med Lotta. Jag är fortfarande minst  och det jag säger räknas inte riktigt.

En historia. I julas pratade vi av någon anledning om de tre vise männen, jag sa att dom hette Melker, Kaspar och Baltsar. Nej säger min mamma och skrattar, det tror hon inte på trots att hon inte har en aning om vad dom hette så tror hon i alla fall inte på det jag säger. Varför skulle jag skoja om de tre vise männen. Men om min storasyster säger att en viss lampa är väldigt snygg, någon gardin eller en skjorta med något litet dyrt märke på tror mamma att hon behöver köpa den omgående. Ja, ja lilla mamma det gör inte så mycket, men hela historien är sann och jag tycker den är väldigt talande.

När nu inte mamma tror att jag är så kapabel så förväntar jag mig desto mer av mig själv. Jag ska fixa allt, en gång i tiden var det alla rätt på prov, högsta betyg på tentor, sen har det varierat från att baka eget bröd, sy egna kläder,  tider i löparspåret, hantera tre barn och heltidsjobb, ro iland en avhandling. Tror jag skulle kunna göra listan hur lång som helst, dom flesta sakerna går ut på att andra ska tycka jag är duktig bäst var det när pappa och farmor tyckte jag var duktig. Nu har både pappa och farmr somnat in så nu får jag stå här själv med min duktighet, den är faktiskt inte så mycket att ha. Jag har taggat ner på en massa grejer det har jag verkligen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min favoritbok, alla kategorier, är "Mat i långpanna"! Denna fantastiska bok räddar mig varje vecka, jag undrar hur jag klarat  dryga fem år som trebarnsmamma utan den. Vad är det jag gillar så skarpt med den kvadratiska lilla bok? J...

Första snön föll igår, så vit , så fin, så trevlig. Jag jobbade hemma och helt plötsligt känns det som man befinner sig i en fjällstuga. Apropå fjällstuga, funderar jag mycket på det, ska vi åka till fjällen och i så fall när och var. Just nu är ...

Läser min gamla inlägg och tycker verkligen att jag är sorgligt repetetiv. Månader och år går men det är samma visa hela tiden.   Känner att jobbet går dåligt, känner att det kanske är värre värst. Smådeppar för jobb jag inte får, men å andra sid...

Idag har det verkligen inte hänt mycket, tiden har släpat sig fram. Jag har faktiskt förskt få något riktigt gjort men inte lyckats. Nya tag i morgon. Jag hatar verkligen när jag är så här inproduktiv. Känner mig förkyld och missnöjd med det mesta. ...

Jag har haft långhelg, barnen hade studiedag igår så då fick jag det med.   I fredags gick jag tidigt så jag hann titta på stora H´s ridlektion. Roligt att se henne rida för en gångs skull. Hon har blivit duktig. Sen var det fredagsmys med den ot...